Oss kvinnor imellan.
Tänk vilken tur att jag blev född till kvinna för vist är det underbart att vara kvinna.
Vi har ju fördelen att få bära och föda våra barn den största upplevelsen i våra liv.
kanske är det födslovåndorna som gör att vi älskar våra barn över allt annat.
Fyra fina barn har jag burit fram och dom har i sin tur berikat mig med tio barnbarn
Nu tänkte jag ta upp lite funderingar kring kvinnokroppen, den är väl absolut lite mer kompliserad än
männens.
Jag var 13 år när jag fick min mens och på 50-talet var det inte någon som berättade om flickor och att
få mens. För mig blev det en skamsen upptäckt och jag gick flera dager och gruvade mig över hur jag skulle
berätta detta för min mor. Min mor som var en klok kvinna sa ju att hon hade inte tänkt på att jag blivit så
vuxen så att jag skulle få mens. Hon avdammatiserade det genast och visade och förklarade hur jag skulle
använda skydden. Och jag vill låva det var inte så enkelt som det är i dag
Ja så har tiden gått år efter år och varje månad kom min mens med allt vad det innebär med problem
med att duscha i skolan, förklara för läraren varför man inte kunde duscha och då hände det att man blev
ifrågasatt av vår manlige lärare. Rädslan av att blöda igenom på kläderna, ja det känner säkert alla ni kvinnor igen som läser detta.
Det var ju en fördel att vara med barn för då slapp man mensen.
En sak till som var lite jobbig när jag gick i skolan var att mina bröst hade växt, ingen annan i klassen hade så stora bröst
så ingen hade bh. Jag skämdes över att fråga min mor om jag kunde få köpa en bh så jag skrev ett
litet brev till henne och frågade om hon hade pengar så jag kunde få köpa en. Vi hade inte så gått
om pengar, far jobbade i skogen och mor hos bönderna i trakten eller på tvättstugan.
Det gick absolut ingen nöd på oss vi hade alltid mat på bordet och min mor var fantastisk på att baka
(tyvärr har jag inte ärvt den talangen). Jag fick köpa min första bh, jag kan än i dag minnas att jag var
jättestolt och tyckte att jag blev så fin.
Nu kan jag lova att jag skulle inte komma i den bh-n i dag.
Tiden har som sagt gått och med stigande ålder kommer det snart andra problem, för när mensen äntligen upphör då börjar nästa elände så var det för mig i alla fall
Settningar, Klemateriet hamnar man i. Jag svettades konstant dygnet runt en gång i halvtimmen.
Fick köpa fläkt i sovrummet nätterna var värst. Nu skall tilläggas att långt ifrån alla kvinnor får så stora problem
Min mor hade bara lite känningar jag vet inte var jag fått dom i från.
Men det finns hjälp som tur är. Träffade en kvinnlig gynokolog, östrogen och tack och lov dom hjälpte. Jag
fick ett både mensfritt och svettfritt liv.
Men vid en knäoperation för fem år sedan fick jag proppar i båda lungorna och stopp och belägg nu fick
jag inte äta dom längre, igentligen ett litet bejymmer mot vad som hänt om jag inte varit på sjukhuset när
det hände men det gick bra
Så nu är svettningarna tillbaka om än inte så mycket, lite mer hanterbart faktiskt.
Tro inte det är slut ännu´, icke för nu är det torra slemhinnor, jodå sen en tid tillbaka.Det finns hjälp
här också. Och efter att ha provat olika hjälpmedel så träffar jag på en klok läkare också det en kvinna
hon berättar stt det finns en östrogen ring som förs upp i vagina och sitter där i tre månader sen byter man
Klarar du inte det själv så kan barnmorskan hjälpa dig fick jag veta
Ja tur var ju det att jag kunde få hjälp med att sätta dit den för det var inte så enkelt när man har ont i
ryggen, knä med atros så den kära barnmorskan får en bukett här
Nu vet ni nu leker livet igen.
Ni kvinnor som inte bor så långt ifrån mig, tänk på att jag har ett mysigt rum där jag gör välmående massag
för kvinnor som är avslppnande för ansikte och axlar
Än så länge är jag 60pluss men snart allt för snart blir jag en 70 årig dam som älskar livet och allt vad det ger
av glädje och sorg
Från ett av mina barn
kram på er alla efter detta lite annorluna inlägg, sånt är livet
Maj-Lis