Kylig torsdag
Ja kyligt är det men så brukar det va i april, det heter ju aprilväder och det är väldigt opålitligt.
Det är väl vi människor så är lite väl ötåliga. Jag brukar tänka att alt skräp uppifrån skall ner först
innan det blir någon ordning på våren.
När det ändå inte är särskilt skönt att vistas ute så fixar jag och byter lite här och var i inredningen
Söt ros, och en rustik ljuslykta från Dimoda fick stå på soffbordet
Mannen har dammsugat i dag och jag dammat sen skall golven torkas av.
Det sitter i det där att man gör en veckostädning antingen det behövs eller ej, så var det på 60-talet
när jag gifte mig och fick familj. Det största rummet hade man stängt och öppnades inte utan när det
kom gäster, finrum hette det, helt vansinnigt. Nu kallar vi rummet för vardagsrum, passar bättre
tycker jag och säkert många med mig
Inte har vi så många dukar heller nu för tiden som vi hade förr. En liten virkad duk under varje prydnads sak skulledet vara, himla göre när det skulle dammas. En löpare och några vackra glasprydnader på den
gamla skänken från mina föräldrars hem
För en tid sedan firade några vänner min födelsedag med att bjuda mig på en tur till Karlskrona.
Naturligtvis blev det besök i några trevliga affärer och jag hittade det här stora äpplet så tavlan
som stod på skänken den får hänga på väggen i stället.
Målade gamla möbler blir nästan alltid fint. Såpet är från 1918 när min morfar köpte det till mormor när
dom skulle gifta sig. Då var det i fur. Det fins lite delade meningar om att måla gamla möbler men jag tycker
att huvudsaken är att man själv trivs med dom.
Hoppsan, nu hamnade vi i utrummet. Ni vet jag sålde dom stora sofforna och mäblerade om en del som
jag tycker blev bättre. Men så fattades det något på den här väggen, jag har väntat mig att jag skulle springa
på något som skulle passa, ja minsann i går när jag var på Åhlens så stod denna nätta skänk till nersatt pris
på grund av en liten skada. Samtal med mannen och vipps så var den min !
Tur vi har våra män som kan bära, min rygg klarar inte ens en tung matkasse.
Jag måste bara visa er, utrymmet under snedtaket var ju inte så kul, men så kom jag att tänka på
våra barnbarn dom skulle säkert gilla att krypa in och dra för gardinerna och mysa för sig själv.
Det blev som tänkt, "men mormor vad mysigt det blev ".
En vacker blombukett för er att vila ögonen på, vi ses.
Kram
Maj-lis
så fina bilder