ljungkullen - Besviken, hur tänker man ?

Maj-Lis Renud

Jag är född 1946 och är pensionär.Jag måste säg att jag stotrivs med det. Mitt största intresse är nog heminredning.Jag tycker om att ha det vacker omkring mig,altså det jag tycker är vackert. Eftersom jag öppnat den här bloggen så har jag lärt mig att fotografera,jättekul. För övrigt är jag sambo med Kjell ,jag har fyra vuxna barn,tio barnbarn och snart fyra barnbarnsbarn så hos mig är det aldrig tråkigt. När jag slutade jobba så öppnas många andra möjligheter.Jag bestämmer själv över min tid . Jag har även ett rum där jag tar imot kunder för ansiktsbehandling med välmåendemassage. På tomten har vi en grillkåta som jag hyr ut både till privata och små företag.Så ,ja jag behöver inte bli sysslolös inte. Det var lite om vem jag är. Välkomna in på bloggen !

Besviken, hur tänker man ?

Vi kom in som det var sagt till provtagningen på sjukhuset kl 9 i går

Där fans ingen remiss som det skulle

Vi åker upp till avdelningen och möts av en något irriterad sköterska " du skall inte vara här i dag "

Frukosten avklarad redan kl 7 på morgonen, det behövs en hel del kraft innan sjukhusbesöket

Tittar ut, inte särskilt uppmuntrande snö och ett par grader kallt. Mem ok solen lyser i alla fall

" jo min läkare ringde innan påsk och sa att jag skulle ta prover först och sen till dagvården och få den nya

medicinen som skulle ges under övervakning och det skulle ske i dag tisdag "

Sköterskan blir mer irriterad och säger då att medicinen går inte att få tag i just nu, inte ens fabriken som

tillverkar den har fått fram den eftersom efterfågan är så stor och hon vet minsann inte om den är beställd

och i vass ton förklarar hon att läkaren vet inget om vad som fins eller inte.

Och förresten så måste du Kjell dricka 2 till 3 liter om dagen i två dagar innan vi kan ge dig behandlingen

som ges genom dropp

Jaha där står vi och känner oss nästan dumma och undrar hur gör vi nu ?

Läkaren är nog inte här i dag får vi till svar.

Han lever ett bekymmerslöst liv den här mannen men det är gott med en katt han ger oss lite lugn i den här

historien

Vi har bett att läkaren skall ringa, man behandlar inte människor med en cancer sjukdom på det här viset

Hur skulle vi kunna veta när vi inte fått ordentlig information, man kunde väl ringt och sagt hur det låg till

Det verkar som man inte pratar med varandra läkare och sköterskor och varför blev hon så irriterad på oss

Vi älter detta nu Kjell och jag

Skall vi vänta på besked , tar det dagar eller veckor vad gör vi ?

Det käns som att vi måste nog få prata med någon om vi skall få någon ro

Jag vill säga att Kjell har under alla år han burit på sin sjukdom för det messta blivit bra behandlad

och fått svar på sina fråger så långt det har gått, men den här dagen blev det fel.

Kram vi ses här snart igen

Maj-Lis