på plats, det blir bra det här ! Men hur kunde det hända....
Va bra mormor att du bor så när säger Tuva mitt barnbarn.Tänk att jag kan hälsa på när jag vill utan att någon måste hämta mig .
Alla möbler och låder blev uppburna och en del kom på plats. Jag hade ju redan planerat i mitt huvud hur och var det skulle stå , Sov gott första natten ,sen bestämde vi att Tuva skulle sova här .Vi skulle ha myskväll och på morgonen skulle hon springa ner och köpa nubakade frallor till frukosten.
En bild från tvrummet. Bäddsoffan som Tuva och andra gäster kan sova över i .
God natt ropade jag från mitt sovrum . Skulle bara gå ut i köket med något jag höll i handen. Allt bara rasade , jag hängde upp mig med inneskon i tröskeln mellan sovrummet och en extra hall (har varit två lägenheter som man slatt ihop) flög i golvet , hörde någon som skrek det var jag själv .Smärtan var så stark att jag nog tuppade av en stund.Har fått veta från läkaren att knäprotesen spräckte lårbenet. Stackars Tuva men vilken tur att hon var här, min mobil låg på köksbordet och ingen hade nyckel hit utan hyresvärden. Tuva ringde efter Mimmi och Matte som kom snabt . Ambulansen kom på / minuter . Låret svullnade så man fick klippa upp byxorna. Men vad konstig man blir ,jag började genast protstera att dom skulle klippa sönder min bästa jeans. Dom hade väl fått klippa söder allt jag hade på mig bara jag fick hjälp.
Den gamla skänken passade bra i detta tvrummet också.
Ambulanspersonal vilka fantastiska människor , dom vet hur man lugnar människor. Naturligtvis kunde man inte flytta mig när jag var vaken utan fick söva mig på plats. Man såg till att inte Tuva såg när jag fick dunderdrogen ser otäckt ut , men jag kom in i en annan värld av lycka samtidigt som jag hörde alla prata runt mig . Färden till sjukhuset har jag ingen aning om eller hur jag kom ner från andra våningen 17 trappsteg.Bedövningen satt i så det blev både röntgen och in i duschen för att förberda operation utan att jag kände någon smärta . Benet var ju i paket.Detta hände på lördagskvällen så det blev operation på söndagen kl 14. Så nu har jag platta, spik och skruvar, ställning på benet 8 veckor dygnet runt. Sova ,dåligt . Smärta nej inte nu längre men livet ställdes på sin spets för mig men också för mina barn.
Inget har jag kunnat göra får nämnligen inte gå på benet. Får hänga mig på en typ bock som jag tar mig fram med. Sjukvården helt fantastisk kände mig så trygg dom dagarna jag låg på sjukhust. Trygg hemgång är det något som heter som fans här när jag kom hem och som kom två ggr om dagen och hjälpte mig .
Vilken röra jag blev tvungen att leva i ,kunde bara titta på eländet . Men vilka barn jag har !!! dom har blivit tvugna att lägga sin semester på att tömma uthuset,vedboden,källare vinden och allt annat som skulle bort från huset , huset som skulle överlämnas den 31 juli. Samtidigt har dom hjälpt mig . Jag har inte kunnat komma härifrån för jag får inte gå på benet men nu har jag kommit på ett sätt att häva mig mellan trappräcken så det börjar lätta . Tre veckor kvar sen skall ställningen bort och jag skall kunna gå om det nu har läkt rått, gud hjälpe mig annars !
Den här rullstolen har jag placerat mig i och sen har man på olika sätt försökt ta mig ner till sjukresor som skulle ta mig till ortopeden på återbesök, och det är en historia för sig , har nog aldrig känt mig så utlämnad och osäker som när dessa resor skulle beställas men det tar jag en annan gång
rörigt men när jag bara kan gå redigt igen kommer här att bli jättefint.
Lite och lite . Fina sonen Jens har satt upp mina lampor ,fina Mimmi har packat upp låderna och många fler har varit här och hjälpt mig, jag har haft ett fantastiskt stöd.
Jag har en fantastisk balkong som jag skall visa er nästa inlägg . Rena lyckan att jag lyckats få tag i en så annorlunda och fantastisk lägenhet.
Som sagt nu går det frammot
kram vi ses
Majlis