När rädslan kommer krypande

 
 
Att bemästra rädslan är inte det lättaste. De finns så mycket man kan vara rädd för just nu
är det Kjells sjukdom som skrämmer mig. Förra lördagen när vi kommit ur sängen började han
känna sig matt och yr, efter frukosten blev det till att köra in till sjukhuset och naturligtvis 
fick han stanna kvar för vidare utredning. Då var det förmaksflimmer och man fick inte ordning
på det.
Här en bild på blommor i uterummet
 
 
Lördag, hjärtat slår oregelbundet och pulsen jättehög han får en tablett som skulle hjälpa, men icke
Nu börjar rädslan krypa närmare, han kan väl inte ligga där inne och dö,det verkade som inget hjälper
Men jag måste väl ändå känna mig trygg han är ju i dom bästa händer. Ni vet ibland så överstiger fantasin
förståndet
Det käns skönt att plocka bland blommorna i uterummet
 
 
Söndag morgon ingen bättring, jag kör in och besöker honom.
När jag ser honom blir jag förvånad att han kunde se så fräch och bra ut. Konstigt att han kan vara så
trygg i sig men det smittar av sig på mig och vi kramas och säger " det här fixar vi "
 
 
Söndag kväll kommer en annan läkare och ordinerar två andra tabletter. På måndag morgon vaknar
Kjell och hjärtat slår som det skall och han blir utskriven samma dag med ny ordination på mediciner
Det skall ju inte krocka med den andre medicinen som han måste ta men visst det går inte att undvika
bivärkningar.
Höstens blomma som finns lite överallt på ängar och vägkanter
 
 
Ja nu är det mycket upp och ner det gäller att hitta dom bra stunderna och ta vara på dom och det tycker
jag att vi är bra på.
På pallen har det hamnat en paradisväx, den vandrar kring i lite huset ibland får den faktiskt stå ute
 
 
Måste bara visa en klänning som med all säkerhet är frå slutet av 1800-talet.
Jag fick erbjudandet att köpa en massa gamla kläder, både till vuxna och barn
 
 
Här ser man lite bättre vilket jobb man lade ner på sina kläder på den tiden.
Min rygg var ju med på förra inlägget och ja jag har ju fått en annan medicin den tar väl bort lite
och ibland är jag så gått som smärtfri men det får nog bli akupungtur det skall jag prova i alla fall
 
Kram
Maj-lis