Att med sitt blod bidra till cancerforskning kan gämföras med att sätta in pengar till forskningen
Ja så tycker jag. Samtidigt är det en stor förmån när inget annat hjälper.
Vi steg upp kl 05 i torsdags, packade med oss det nödvändigaste, vi viste att det skulle ta många timmar med
behandlingen. Lite frukost sen vi 6 tiden gav vi oss iväg
Behandlingen påbörjades kl 8.
Vi har fått veta att när man planterar in antikropper i blodet börjar kroppen protestera och naturligtvis undrar vad är detta som kommer här, reaktionen kan då bli frossa, feber och illamående.
Efter en timme så var det pricis vad som hände med kjell.
Läkare och sköterskor var snabbt på plats och med olika medel som jag inte kan återge här så fick man stopp på besvären och efter en paus kunde behandlingen fortsätta.
Innan allt påbörjades så hade man tagit flera rör med blod som skulle gå till forskningen.
Nu gick allt som det var tänkt. Underbar personal och kloka läkare som hela tiden förklarar och berättar på ett lättfattat sätt, bland annat så berättar han att nästa behandling kommer kjell inte att reagera som denna gången
för då kommer kroppen att känna igen antikropparna och tycka att det är ok att släppa in dom, smart.
När dom kommit in ger dom sig på cancercellerna inte dom friska cellerna och jobbar där dom gör nytta.
Efter 10 timmar var vi hemma, trötta och lite tagna av dagens händlser men trots allt nöjda
Fredagmorgon var det tid att in till CSK för Kjell och få vätska och skelettstärkande i dropp. Nya prover togs också som visade redan en liten förbättring.
När vi var klara att köra hem hade det börjat snöa, världen var plötsligt vit och vacker och vi kände oss
hoppfulla och såg framemot en mysig fredagskväll
Medan snön vräkte ner utanför fönstret satt vi och sammanställde dom senaste dagarn och tankarna kring livet
Vi kom överrens om att få vara med i en cacerforskning känns väldigt meningsfullt, att kunna hjälpa andra människor i framtiden med sitt blod och reaktioner på läkemedel är stort , om det går åt helsike och Kjell inte klarar sig då har hans liv inte varit förgäves och det tycker han är en häftig känsla
I dag är det lördag och OS på tv, all anledning att vila framför TV.
Den lilla förbättringen jag ser , han har börjat vissla och erbjöd sig skall potatisen det har inte hänt sen i höstas
Den här mannen har inte mycket att bekymra sig över bara han får mat och vila
Kram på er vi ses här snart igen
Maj-lis